Göta kanal – Vinna eller försvinna

"Göta kanal - Vinna eller försvinna" är den fjärde filmen i "Göta Kanal"-filmserien som är ökänd för att vara lågvattenhumor och dåliga svenska filmer som tjänar mycket pengar. (tror dock inte det gick så bra för trean) Vi får se hur det går med denna inteckningsmässigt, men när jag kollade på kvällens visningar (premiärdag när jag skriver denna recension) så var det förvånansvärt tomt. Vilket jag hoppas visar sig vara en flopp för filmen då detta är bedrövligt på alla sätt och vis.

Jag erkänner att första och andra "Göta Kanal" filmerna spelar lite nostalgivärde för mig då jag såg dem som barn. Tredje filmen finns i min lista ”topp 10 sämsta filmer jag sett i hela mitt liv” så mina förväntningar på denna var noll. Det är åtminstone ett race i denna jämfört med trean så per automatik är den väl bättre, men det säger fortfarande ingenting.

Humorn existerar inte. Inte en enda gång log jag ens till filmen, vilket gör de 90 minuterna extra plågsamma. Det tar också filmen alldeles för lång tid att komma igång med racet, tror det är 30 minuter in först då dem börjar, vilket är alldeles för länge att vänta. Jag vet inte om den ville ha tid att "bygga upp karaktärerna" men det misslyckas den med för här finns inget sånt.

Till och med när den försöker sig på som till exempel Sten Ljunggren som hela tiden snackar om sina barn och beter sig som en ung pappa, men humorn är att Sten Ljunggren är 84 år gammal. Detta är ett skämt som vid första gången vi introduceras till det, finns en glimt av humor, men är något som aldrig kommer fram och det hjälper inte att det repeteras under hela filmens gång. Om det inte fungerar första gången, försök igen 20 andra gånger (sa aldrig någon när de skrev en komedifilm).

Det finns även en sidohandling om två systrar som paddlar kanot som jag trodde skulle vara denna versionens Svante Grundberg. Men nej, de hamnar sällan i trubbel och integrerar aldrig med huvudpersonerna. Sedan tar det ett tvärstopp där de inte paddlar längre för att sedan försvinna hur filmen helt. Vad poängen här var vet jag inte, det var inte roligt och det fyllde ingen funktion och gjorde bara en 70 minuter film till 90 minuter.

Precis som med andra "Göta Kanal"-filmer är det även kändisar som hoppar in i några sekunder. Här är de dock så snabba och fyller mindre funktion så det blir mer bara "kolla där är det kända ansiktet som inte gör något, hejdå". I alla fall i de andra, även om det är distraherande med kända personer i små cameos, så fick de i alla fall repliker och något att göra med karaktären.

Jag vet heller inte hur filmen funkar sett till filmserien. Som egen film står den bäst, för om den verkligen ska utspela sig där händelserna i 1-3 inträffat är där många plot-holes.
1. Eva Röse och Per Andersson har varit gifta i 17 år. Det betyder att Eva Röse i andra filmen ska ha varit gift, men hon är singel i den och blir till och med tillsammans med en av de italienska tävlingspersonerna i slutet.
2. Det äldsta barnet är 15 år, vilket betyder att Eva Röse bör haft ett tvåårigt barn i tredje filmen, vilket hon återigen inte har.
3. Hela racet i filmen går ut på vem som ska ha varvet. Men i slutet på tvåan gör Anderssons Varv en deal med en av italienarna att de ska göra affärer ihop och om minnet inte sviker mig även bli delägare. Nu minns jag inte om något av detta löses upp i tredje filmen eller inte, men om så inte är fallet borde denna andel inte spela stor roll i själva biten vem varvet går till (spoiler).
Anledningen till att Per Andersson vill ha varvet är så att hans nya flickvän kan bygga bostäder istället. Då borde den italienska biten ha en del att säga om detta.
Eller jag kanske bara tar "Göta Kanal" på för stort allvar jämfört med dem som gjorde denna filmen.

Till sist så tänker jag att det är svårt att göra en "Göta Kanal" utan dess originalskådespelare. Tyvärr har många av dem gått ur tiden och då kan man såklart inte ha dem i filmen. Men vad med att göra något fint i filmen, som en hyllning eller något sådant. De nämner Eva Röses pappa vid namnet "pappa" några få gånger, men det är allt. Du kunde haft en jättefin scen där man får flashbacks med Janne "Loffe" Carlsson och Kim Anderzon. Man hade kunnat göra som de stora Hollywoodfilmerna gör nu med att casha in på nostalgi. Med en del omskrivningar hade det kunnat bli starka scener och våga töja gränserna för en "Göta Kanal" film och inte enbart fokusera på buskishumor. Inte ens en bild får vi av dem och det känns bara så respektlöst på något sätt.

Men återigen, vad förväntar jag mig från skaparna bakom "Åsa-Nisse - Wälkom to Knohult" och "Se upp för Jönssonligan"...