"Överraskad över att jag gillade detta mer än jag trodde, men jag ville ha mer djupdykning bland frågorna"
Synopsis
Inom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, även kallad Mormonkyrkan, är det en vanlig övergångsrit att åka på missionsuppdrag för att sprida Guds ord över världen. För en grupp 19-åriga amerikaner innebär det att deras första resa hemifrån går till Finland. Utrustade med Mormons bok och en outtröttlig vilja att göra gott ger de sig ut för att konvertera ett av världens mest introverta och skeptiska folk.Den här dokumentären hade kunnat bli något helt annat hur lätt som helst. Vad vi får är fyra ungdomar som är med i mormon kyrkan. De ska resa till Finland för att sprida budskapet om kyrkan och dess ord. Här kan man som sagt vända allting och göra dokumentären kritisk till mormon kyrkan och kritisera det den gör mot ungdomarna och allt vad det innebär. Men istället väljer dokumentären att inte ta någon som helst sida och det blir aldrig någon fråga i vem som har rätt och vem som har fel.
På sätt och vis kan jag uppskatta dokumentären att den gör detta, vågat också i en tid då man mer eller mindre ser mormon kyrkan som ett skämt (delvis också tack vare musikalen "The Book of Mormon"). Men det är också frustrerande att filmen bara låter den drifta som den gör med dessa ungdomarna. Jag vill ha mer svar och frågor till dem än det vi får.
Det närmsta vi får är att en av ungdomarna lider av depression och detta delvis på grund av det som han gör via kyrkan. Detta är jätteintressant och man hade nästan kunnat göra en hel dokumentäre bara på honom. Men den skrapar liksom bara på ytan.
Där är en scen där de pratar i en skola och en tonåring frågar dem "om det kändes som att de gick miste om tonåren". Den frågan summerar mer eller mindre allting och jag ville gärna ha mer svar från ungdomarna, för man märker där är mer här än vad dokumentären ger.
