Synopsis
Läsåret på St. Sebastian har precis börjat och en grupp vänner trillar förväntansfulla in på skolområdet som endast är befolkat av queera män. Den åtråvärda Charles ingår i hemliga sexuella maktlekar orkestrerade av den strikta magistern. En man som plågas av minnen från en tid långt ifrån den eroktiska acceptans som råder på internatet. När konkurrensen i uttagningarna till det prestigefyllda sångtåget hårdnar, slits vännerna allt mer isär och den utopiska tillvaron börjar bit för bit att rasa samman."Lämnade mig med mer frågor än svar"
Jag ska vara helt ärlig och säga jag förstod mig inte på denna filmen alls. Visuellt sätt är där några snygga fotobilder och man använder många färger och är inte din typiska daskiga gråa svenska film. Men jag har ingen aning vad allting gick ut på och vad meningen med filmen var när eftertexterna rullade.
Uppenbart är där en viss samhällskommentar när filmen utspelar sig på en skola där alla är öppet homosexuella utan några fördomar. Vi befinner oss hela tiden på skolan, så vi får aldrig se världen utanför. Men man får mer frågor än svar. Så då tänkte jag helt enkelt att filmen kanske ska vara lite åt fantasy hållet och man bara ska ta den för vad den är.
Hälften av dialogerna som de pratar om förstod jag mig inte på. Ord jag aldrig hört förr och ibland kändes det som att jag satt på någon akademisk uppläsning där min IQ var alldeles för låg för att fatta någonting. Sen när man väl kommer ner till de som händer i filmen är det inget mer än ett vanligt triangeldrama. Verken mer eller mindre.
Mot slutet av filmen börjar vissa karaktärer prata in i kameran. Filmen annonsera sig också för att vara erotisk, men allting kändes så glitterfärgat och glatt. Där var ingen som helst erotik i denna filmen, det närmsta naket man får är en rumpa och några bilder. Så ibland kommer den nästan av sig mer som en parodi än seriös dessvärre.
Jag önska verkligen denna hade en mer unik handling till sin unika idé. Den har redan en bra start, men jag kände jag lämnade filmen med mer frågor än svar. Kanske övertänker jag allting.
