"Svensk film i ett nötskal"
Synopsis
Nilo (Bahar Pars) är en feministisk skribent, som lever ett välordnat liv med sin man och 13-åriga dotter Laura (Nadja Rosenberg). När hennes oansvariga syster Maya (Zhala), vars projekt ständigt tenderar att gå i stöpet, både “kidnappar” Nilos Volvo och dotter och drar söderut kastar hon sig efter. Målet för resan är Portugal, där systrarnas komplicerade och just cancerdiagnostiserade mamma (Susan Taslimi) bor, tillsammans med Mayas son, som det nu har blivit dags att ta ansvar för.Jag är svag för roadtrip filmer, så jag medger att även ifall jag inte gillade denna jättemycket. Så får den ett litet plus för att den har något jag gillar. Men jag känner att det som är återkommande problem i alla svenska filmer finns även här.
Hela poängen med roadtripen är extremt lös. Eller ja där en anledning, men hur Bahar Pars karaktär Nilo samt hennes dotter Laura (Nadja Rosenberg) är extremt löst och en av de tunnaste skrivna anledningarna bara för att ha karaktärerna på rätt plats så de kan följa med och där kan vara en film.
Där är även sidohandlingar som inte får något som helst avslut alls. Återigen ett abrupt slut utan att ens lösa eller avsluta det filmen själv har startat. Vad är det med svenska filmer där man ska "fylla i luckorna själv". Ni är ingen Christopher Nolan film. De enda svenska filmerna som brukar ha någon form av officiellt slut är våra komedifilmer och kvalitén på dem är ju oftast bottennapp.
Jag hatade inte denna filmen. Men jag kände att denna typen av filmer är det som är problemet med svenska filmer och vår filmindustri överlag. Hade även svårt att kunna sympatisera med huvudpersonerna. Långt ifrån det värsta jag sett på festivalen. Däremot blir jag trött att det återigen är samma återkommande problem med filmerna i detta land. "UFO Sweden" kan inte komma fortare...
