Synopsis
Efter att åttiofemårige André drabbats av en halvt förlamande stroke beordrar han sin dotter Emmanuelle att hjälpa honom avsluta sitt liv. Hon ställs inför frågan om hon kan klara av den svåra uppgiften, framför allt känslomässigt men också rent praktiskt. Eftersom dödshjälp är olaglig i Frankrike förväntar sig hennes viljestarke far att forslas över gränsen till Schweiz. Emmanuelle försöker hämta hjälp och styrka hos systern Pascale. Deras mor Claude, själv drabbad av Parkinsons, har en sval inställning till den egensinnige André."Trots tungt ämne är det ganska bortglömt"
"Allt gick bra" är regisserad av François Ozon. Hans film förra året "Summer of 85" var en liten överraskning för mig så jag var nyfiken på att se vad han gjorde härnäst. Jag tycker också hans julfilm "8 femmes" sticker ut bland de andra typiska julklassikerna och är värd en titt nu kring juletid. Detta är ett franskt drama med allt vad det innebär.
Det är välspelat, välregisserat och för vissa kommer det gå hem. Jag personligen fann den helt okej för stunden, men inget jag kommer tänka på om några veckors tid. Det är en gemensam nämnare med nästan all fransk film jag ser. För stunden finner jag dem helt okej/sevärda. Men är aldrig något som sticker kvar hos mig. Finns vissa undantag men majoriteten är sådana för mig.
Kul att se Sophie Marceau i en film igen, inte sett henne i något på evigheter känns det som. En liten personlig favorit som barn när hon var med i både "The World Is Not Enough" och "Musketörernas hämnd" som den hette på DVD när jag var liten.
Har inte så mycket mer och säga om filmen mer än att ämnet den tar upp är intressant och för en del kommer det vara djupt och känslosamt. Men jag kände filmen aldrig riktigt nådde upp dit där jag ville ha den känslomässigt.
