Synopsis
Det här är berättelsen om den lite blyga skolkillen Barney och Ron, hans nya digitala robotkompis som är tänkt att bli hans bästa vän. Men det finns ett litet problem, Ron fungerar inte riktigt som han ska. Rons alla tokiga, tekniska fel leder till att han och Barney tillsammans ger sig ut på ett actionfyllt äventyr och de får uppleva hur underbart rörigt det är att vara bästa vänner."Känslomässigt på samma plan som det Pixar producerar"
"Ron's Gone Wrong" är en animerad film som visar att även filmer utanför Pixar kan vara känslosamma och beröra. Detta är helt klart en av årets största överraskningar och jag blev positivt överraskad över att jag gillade den så mycket som jag gjorde.
Man kan dra parallella jämförelser med två specefika filmer som denna följer ett liknande mönster från. Den ena är en annan animerad film från i år nämligen "The Mitchells vs the Machines" som är på Netflix (rekommenderar varmt den ocskå). Men även "Child's Play" remaken som kom ut 2019, där den har skrämmande likheter. Där är till och med om man går in på IMDb trivia på denna filmen så listar de upp alla likheter de har gemensamt.
Filmen är ganska förutsägbar och följer ett liknande mönster som många andra barnfilmer gör, likaså strukturen känns bekant. Men även när det till exempel är karaktärer som ska vara dumma, så är där inga riktiga cyniska karaktärer mer. Barnen mobbar inte direkt Barney utan har naturligt gått vidare men de pratar fortfarande med honom. Det hanterades ganska bra när barnen hade kunnat bli typiska klichéer.
Överlag är det dock känslan filmen lämnade mig med och hur den ändå vågade ta mer seriösa stunder och saker i den som är ämnat mer för vuxna. Där är en hel del Pixar nivåer vad gäller tema och vem filmen tilltalar åt. En överkonsumtion av mobila enheter så som iPad, mobiler. Att vi lever i en värld av digitala saker där vi är fastklistrade på skärmen. Inget nytt och det är inte första filmen som tar upp detta, finns både spelfilm och dokumentärer om just detta.
Samtidigt är Ron så jäkla sympatisk. Man har svårt att inte älska honom och hans positiva instinkt till allting. Zach Galifianakis röst försvinner verkligen i rollen och det lät mer som Bill Hader ibland. Men det är kemin och vänskapen som blomstrar mellan Ron och Barney (Jack Dylan Grazer) som är hjärtat i hela filmen.
Detta är helt klart en film för hela familjen där de vuxna kommer nog bli mer känslosamt involverade än barnen. Filmen visar också att även andra animerade filmer utöver Pixar kan ha samma nivå av känslor.
