Synopsis
Collegekompisarna Keith och AJ får i uppdrag att hitta en strippa till ett party. På en ljusskygg bar i stan hittar de både bråkiga MC-gäng, den läckra men vasstandade Katrina och hennes blodtörstiga vänner."Vamp" är som att man tagit "After Hours" och "From Dusk Till Dawn" och mixat det båda två i en blender. Med det sagt så kom denna filmen ut före "From Dusk Till Dawn" och både Tarantino och Rodriguez måste ha fått lite inspiration från denna när de gjorde den. "Vamp" har alla ingredienser i en film för mig att älska. Det är 80-tal, allt utspelar sig under en hektisk natt, det är skräck med vampyrer, det är humor i form utav tonårsfilmer från 80-talet, alla kameravinklar och ljussättningen i filmen är inspirerade som om det vore en 50-tals noir film. Ändå lyckas inte filmen greppa tag om mig så mycket och det blir snarare bitar här och där som sticker ut och som jag finner stort nöje i.
Jag tror en del av det som gör att filmen haltar är att karaktärerna inte är så minnesvärda. Oftast brukar karaktärerna i dessa typer av filmer, vare sig det är tonårsskräck eller tonårshumor film från 80-talet ha minnesvärda karaktärer som ändå är någorlunda halvskrivna. Men här så tycker jag motivet till hela resan är otroligt vagt, man kastas mer eller mindre bara in i allting.
Likaså så blir vampyrerna något som syns mer till i bakgrunden. Grace Jones som är "huvudvampyrer" får väldigt lite att göra och man vill se mer av henne. Hennes insats och närvaro varje gång hon är framför kameran är minnesvärt, allt från dansen hon gör på scenen, hennes utseende, hennes skådespel. Allting fastnar och ändå utnyttjar man inte detta mer till fullo. Fast hennes karaktär får en väldigt rolig scen i slutet där hon räcker fingret vilket fick det största skrattet från mig.
Filmen verkar ha någon grej för rött och grönt i ljussättningen. Allting är väldigt färggrant även under nattscenerna utomhus. Det är nästan som att staden de befinner sig i är en fantasivärld av något slag. Vilket passar när det är vampyrer som springer omkring. Däremot är där ett gäng lett av en albino som jag tycker man hade kunnat jobba mer med tillsammans med huvudpersonen, men även här blir det något som bara blir förhastat och slängs åt sidan.
Jag antar det är filmen i ett nötskal. Där är bra idéer och grundhandlingen kan jag finna underhållande. Men själva utförandet är inte riktigt där. Huvudtjejen som hänger med huvudpersonen försöker hela tiden i filmen indikera på att hon och huvudpersonen har ett förflutet, men huvudpersonen minns inte detta. Allting leder till att han bara inte minns henne, likaså att hon inte syns i en spegel vilket indikerar på att hon är vampyr. Men sen kan hon vistas utomhus i solen så även det är väldigt förvirrande. Det känns som idéer är där, men aldrig fullbordade eller avslutade.
Måttligt underhållande, där är ändå saker som är typiska för 80-tals film och sånt älskar jag. Det är snarare enstaka scener som kommer sticka ut för mig än filmen som helhet. Jag önska verkligen detta kunde vara definitionen av "After Hours" med vampyrer. Jag skulle hellre rekommendera vampyrfilmerna "Fright Night" och "The Lost Boys" som har vampyrer och tonåringar i huvudrollerna.