Synopsis
"Invincible" kretsar kring 17-åriga Mark Grayson. Han är precis som alla andra killar i hans ålder, förutom att hans pappa Omni-Man är den mest kraftfulla superhjälten på hela jorden. Men när Mark utvecklar sina egna superkrafter upptäcker han att hans pappa kanske inte är så heroisk som han trott.Precis när man tänker att man börjar tröttna på superhjälteserier kommer "Invincible" och visar vart skåpet ska stå. Producerad av samma personer som gör "The Boys" (Evan Goldberg och Seth Rogen). Så kan man se detta lite som en tecknad variant av den serien fast de är två helt olika i handlingen och karaktärer. Men med det sagt visar de båda två att det inte bara kan vara extremt underhållande men också väldigt blodigt och våldsamt inom superhjälte genren. Vi ser den perfekta balansen i att under första säsongen Mark Grayson (Steven Yeun) utvecklas och bli Invincible superhjälten. Även dynamiken och känslorna som finns i familjen mellan Mark, hans mamma Debbie (Sandra Oh) och hans pappa Nolan (J.K. Simmons). Som uppenbart är designad efter hans karaktär J. Jonah Jameson i Spider-Man filmerna.
Jag vill inte gå in allt för mycket i vad som händer, men det är väldigt starka scener mot slutet av serien som har med denna familjen att göra och som är i centrum av hela serien. Som sedan är fylld med kända röster och skådespelare under seriens gång. Serien har också en del "sidohandlingar" under seriens gång medan huvudhandlingen spelas i bakgrunden. Vissa av dessa sidohandlingar är bättre än vissa andra. Det avsnittet jag brydde mig minst om är när Mark och hans vänner åker till ett collage. Men det är aldrig någon död stund i denna serien och allting påminde mig om en vuxnare variant på de tecknade serierna man alltid kollade på lördagsmorgnarna när man var barn. Helt klart en serie som imponerade på mig stort första säsongen och jag vill bara ha mer.
"Invincible" finns tillgänglig på Prime Video
Synopsis
Ett mörkt hot hänger över den föräldralösa kartritaren Alina Starkov, när hon släpper lös en enorm kraft som ändrar ödet för hennes krigshärjade värld."Shadow and Bone" är ytterligare en fantasy serie från Netflix och det känns som de pumpar ut denna typen av serier en gång om året. På senare år har det varit superhjältar och fantasy som varit hett på tapeten vad gäller tv-serier och det kan bli tröttsamt efter ett tag. Lyckligtvis tycker jag detta är en av de bättre vi har fått på senare år. Den är inte fantastisk i mina ögon, som vissa andra kanske tycker den är. Däremot fann jag mig själv bli investerad i denna världen och i storyn i ett ganska tidigt skede. Vilket gjorde att jag betade av serien snabbare än jag trodde jag skulle göra.
Jag har inte läst böckerna vilket gör att jag inte kan kritisera hur vida mycket den följer källmaterialet. I vissa sammanhang kände jag att serien gärna hade fått förklara lite mer, eller gett mer bakhistoria till vissa karaktärer. För i slutändan var det de jag brydde mig om minst, vilka karaktärer som dog eller inte dog. Däremot så fann jag mig själv gilla trion Kaz (Freddy Carter), Inej (Amita Suman) och Jesper (Kit Young). De tillförde mycket lättsam humor, men samtidigt var det dessa karaktärerna jag gillade att följa mest av alla. Till en början tror man de är skurkar, men ganska snart så märker man att så inte alls är fallet.
För oss svenskar blir det också omedvetet kul när en karaktär heter Zlatan och de nämner honom ganska ofta. Men kort och gott så är detta en sevärd fantasy serie, i alla fall i en drös av nya som kommer på ganska kort tid så har denna lyckats fånga mitt intresse.
"Shadow and Bone" finns tillgänglig på Netflix
Synopsis
Serien undersöker vad som skulle ha hänt om den globala rymdkapplöpningen aldrig hade upphört.Andra säsongen av "For All Mankind" ger mig lite samma känslor som första säsongen gjorde. Jag känner det är lite av en förbättring men det är inte riktigt där än. Vi får ta del av mer rymdäventyr i denna säsongen och det faktum att man teaser ett tredje världskrig ute i rymden får alla sci-fi nördar att le lite extra. Dock hålls det ganska realistiskt, vilket är den ton serien har satt redan från första början. Det är fortfarande en intressant "vad om" historia som fortsätts bygga på. Jag gillar att de är längre fram med sin teknik i denna världen än vad vi var på riktigt under 80-talet.
Precis som förra säsongen lider dock denna av för många sidohandlingar. Alla avsnitt ligger på en timme, vilket är ganska mycket där sista avsnittet klockar in på nästan 80 minuter. Detta gör så att även karaktärer som inte har någon funktion i andra säsongen, ändå får utrymme med en sidohandling. Jag kan inte börja räkna hur många sidohandlingar varje karaktär får och det faktum att man ska bry sig om varje sak som inträffar är nästan löjligt. Självklart så avslutas inte alla sidohandlingar heller, för hur ska man ens ha tid med det.
Det är fortfarande ett steg upp från första säsongen (om så ett litet steg). I början känns det mer melodramatiskt och rymden får inte tillräckligt med plats, men så småningom börjar det bli bättre och bättre och de sista avsnitten är de bästa serien har att erbjuda hittills.
"For All Mankind: Säsong 2" finns tillgänglig på Apple TV+
Synopsis
Världens första generation av superhjältar som fick sina krafter under 30-talet, har hållit världen säker under nästan ett årtionde. Nu är det dags för deras barn att försöka leva upp till föräldrarnas legendariska hjältedåd, men dessvärre är detta inte så enkelt. Serie baserad på serietidningen av Mark Millar med samma namn."Jupiter's Legacy" är en ny superhjälteserie producerad för Netflix och det är lite detta jag var inne på ovanför i min "Invincible" recension. Medan den serien känns annorlunda och håller underhållningen på topp, känns denna mer som en av de superhjälteserierna jag sett ett par gånger nu redan och lämnade inte jättestort intryck på mig. Vilket är synd för det märks att Netflix har lagt ner en hel del pengar på serien.
Problemet här är att serien består av 8 avsnitt som hade kunnat vara en långfilm, första delen i en trilogi då, för det är ytterligare ett problem. Medan det händer väldigt lite under seriens gång, satt jag och undrade vad huvudhandlingen ens var. Så slutar serien också på sådant sätt att det inte alls är avslutat. Där måste bokstavligen talat komma en andra säsongen för inget av det som hände här egentligen har någon inverkan på något alls.
Även om det är snyggt, coola effekter och bra skådespelare händer absolut ingenting. Allting är bara setup för kommande saker som komma skall hända och jag hatar när serier gör så. Till och med Marvel serierna vi fått nu har någon form av berättande och är inte enbart setup för kommande filmer. Vi får ta del av flashback till hur dessa superhjältarna fick sina krafter på 30-talet, men dessa flashback scenerna är så utdragna i varje avsnitt att det blir löjligt. Allting hade kunnat göras som en långfilm och man hade fått exakt samma känsla och poäng fram.
I andra säsongen måste det ske mer, det måste innehålla större saker som står på spel och ge någon form av handling som har början, mitten och avslut och inte bara teasa något i slutet för en kommande säsong.
"Jupiter's Legacy" finns tillgänglig på Netflix
