The Mandalorian – Säsong 2

Andra säsongen av "The Mandalorian" har precis avslutat på Disney+. Jag ville verkligen försöka undvika spoilers, men med denna säsongen och den finalen vi fick, går det helt enkelt inte att undvika spoilers. För där är en del att gå igenom med de sista avsnittet och vart den här serien potentiellt är på väg. Förövrigt så älskade jag första säsongen och jag känner att jag har inte varit så här exalterad på Star Wars på väldigt länge efter att Disney uppföljarna gjorde mig besviken.

Överlag är andra säsongen också på samma nivå som första säsongen. Den utvecklar och expanderar med flera nya karaktärer, men i centrum av allting. Finns Mando och Baby Yoda som är huvudfokuset, varpå Baby Yoda nu heter Grogu. Karaktärer ifrån serien "The Clone Wars" introduceras också här för första gången och med det så är den animerade serien nu officiellt canon till live-action filmerna. Vilket betyder att jag måste beta av den serien nu.

Så även ifall jag älskar Star Wars är där material där ute som jag ännu inte sett. Och därav blev de stora namnen som dyker upp under denna säsongen som Bo-Katan och Ahsoka Tano inte lika stora för mig, då jag inte är bekant med dem sedan innan. Jag vet vilka de är och att de var med i "Clone Wars" serien, men inte mycket mer än så. Så jag blev inte lika galen som många andra fans blev när dem dök upp denna säsongen. Men det tog mig inte ur saker och ting. Snarare så tycker jag både Jon Favreau och Dave Filoni hanterar det väldigt bra.

Utan tvekan innehåller denna säsongen mer fan-service än första säsongen. Genom att ta in mycket mer saker från tidigare verk vi är bekanta med. Men allting handlar om utförandet och det görs väldigt bra här. Som jag skrev tog inget av dessa nya karaktärerna ut mig ur serien, för allting är fortfarande Mandos serie. Hela målet med andra säsongen är att ta Grogu till en jedi, det är målet och syftet med hela denna säsongen.

Längs vägen dyker även Boba Fett upp som får ett fantastiskt avsnitt regisserat av Robert Rodriguez där han äntligen är en bad-ass. I sista avsnittet är där en post-credit scen där vi får veta att en ny Boba Fett serie kommer nästa år, vilket blir väldigt spännande och intressant och se. Vilket Disney verkar göra mycket med Star Wars nu. Pumpar ut en massa serier och vi får se helt enkelt vilka som imponerar och vilka som inte levererar.

Till slut händer sista avsnittet och Luke Skywalker dyker upp. Många verkar ha delade åsikter om detta, men alla är dock överens om att de-aging effekten ser bedrövlig ut på Mark Hamill. Det är uppenbart inte färdiga effekter och när munnen rör sig så ser det ännu värre ut. Det tog mig faktiskt ur stunden en hel del. Men genom att introducera Luke Skywalker i denna serien kan ses på både gott och ont. Ena sidan är det awesome och scenen där han brutalt tar sönder alla Dark Troopers är en av de mest episka scenerna i hela seriens gång.
Men jag kan också förstå folk som inte gillar det, då serien börjar gå in mer på huvudfilmerna och dess huvudlore. Vi blev introducerade till denna serien som sin egna lilla sidoberättelse i denna gigantiska galax och allting behöver inte vara förknippat till karaktärerna i filmerna. Samtidigt så rent tidsmässigt så är det logiskt att Luke är den som kommer och hämtar Grogu. Serien utspelar sig precis efter händelserna i 6:e filmen och Luke har börjat träna unga jedis under denna perioden som vi fick lära oss av uppföljarna. Problemet här är dock att vi redan vet hur allting kommer sluta, så frågan är nu om Grogu kommer dö i framtiden, eller vart han befinner sig. Varför nämns han inte ens en gång under uppföljarna. Sådana här frågor dyker också upp och jag hoppas dessa frågorna besvaras.
Men för mig är det för tidigt att säga om Luke är ett bra eller dåligt val att placera honom i denna serien. När hela serien är slut och det visar sig detta är allt vi fick se av Luke så har jag inga problem med det. Men om serien börjar introducera honom mera, eller ta in mer saker från filmerna och mer fan-service så kan jag känna att serien börjar tappa dess originella huvudsyfte.

Men allting kommer tillbaka till vad jag pratade om. Att huvudsyftet ligger hos Mando och Grogu. I en väldigt rörande och känslosam scen när de säger adjö till varandra, tar Mando av sig sin mask för att visa sitt ansikte för Grogu. Den här scenen fick mig att bli tårögd och jag kände verkligen varje känsla som karaktärerna gick igenom i den scenen. Det är så mycket mer än vad jag fick ifrån uppföljarna. Att en docka kan förmedla och uttrycka så mycket känslor till en är magi på hög nivå.

Men överlag är detta på samma nivå som första säsongen. Där är fler avsnitt denna gången jag gillade också, då jag inte direkt avskydde något avsnitt. Avsnitt 2 är helt klart det svagaste, men är fortfarande bättre än avsnitt 4 och 5 från första säsongen i mitt tycke. Älskade också första avsnittet som Jon Favreau regisserade där han använde sig av IMAX kameror under en actionscen och det kändes väldigt cinematiskt. Jag r väldigt nyfiken på vart tredje säsongen kommer ta vår kära Mandalorian. Ska bli intressant och se vad som händer med Grogu för det känns som han måste komma tillbaka på något hörn. Det kommer kännas tomt utan honom i tredje säsongen, men jag är väldigt spänd på vad som bjuds på härnäst. Jon Favreau och Dave Filoni verkar veta vad de håller på med.