Mank

Med alla rätta medel bör jag älska "Mank". Den är regisserad av David Fincher som är en av mina favorit regissörer som jobbar idag, Gary Oldman spelar huvudrollen som är en av de bästa skådespelarna som jobbar idag. Den handlar om guldåren i Hollywood under 30 & 40-talet. En era jag själv är väldigt insatt i och kan mycket och älskar allt som har med den eran att göra. Ändå är där någonting med "Mank" som inte riktigt klickar för mig. Vilket är den svåraste biten för mig att acceptera, för detta bör med alla rätta medel vara den bästa filmen för mig 2020, men inte ens det är den.

Problemet är att jag kan inte sätta fingret på vad det faktiskt är som inte riktigt fungerar för mig. Kanske är det att vi aldrig riktigt får veta vem Herman Mankiewicz är som person under hela filmens gång. Det enda vi riktigt får veta är att han är en omtalad manusförfattare kring sina Hollywood kollegor, många känner till honom, han är väldigt omtalad med sina ord och han super mycket. Men vi får aldrig svaren på varför eller hur han hamna i dessa situationerna.
Eller så kanske allting bottnar ner i ämnet. Skrivandet av "Citizen Kane". Jag har sett den filmen en gång, jag gillade den väldigt mycket. Men det är inte en favorit för mig. Och om jag inte känner ett starkt band med ämnet som tas upp i filmen så försvinner liten av intresset möjligtvis. För mig var alla scener som inte hade med "Citizen Kane" att göra de bästa i filmen. Just för att det är de jag är mer insatt och vet mer om.

En sak är säker. Det är en fantastisk snygg film att kolla på. Det märks att David Fincher har koll när det gäller att återskapa den gamla känslan. Allt ifrån klippningen, fotot till att han inte ens har en bas i ljudet när de pratar som i de gamla klassiska filmerna är allting spot-on vad gäller detaljer. Det svartvita fotot är att dö för och jag vore väldigt sur om filmen inte vann för bästa foto. Erik Messerschmidt är filmfotografen här och detta är hans första film som just det och jag ser en väldigt ljus framtid för honom.

Där är även en scen som utspelar sig i 1930. Men i denna scen börjar personerna prata om Dracula, Frankenstein och The Wolf Man samt nämner upp scener som de vill ha som man kommer att få se i senare uppföljare. Men om scenen ska ta plats i 1930 är detta ett fel. För Universal började inte göra sin första monsterfilm "Dracula" fören 1931 och "The Wolf Man" var först 1941. Så jag blev väldigt förvirrad i hur dessa personerna börjar prata om att de har sett dessa filmerna när de inte ens har blivit producerade de årtalet scenen tar plats. De kallar även filmerna för B-filmer, vilket dem inte var på den tiden de gjordes. För filmerna var stora kassasuccéer för Universal och därav producerade man så många uppföljare till dem. Enda jag kan komma på är att de luskar idéer som sedan kom att bli Universals monsterfilmer i ett senare skede.

Jag tror att med åren och en omtitt kanske "Mank" ger en annan bild för mig. Kanske gick jag in med för stora förhoppningar om att detta skulle vara fantastiskt rakt av. På många plan är det en fantastisk film, men det är något som gör att den inte riktigt når upp dit jag vill den ska. Trots det är det fantastiska skådespelare rakt av. Gary Oldman brilljerar ännu en gång och visar vilken talangfull skådespelare han verkligen är. Alla scener som fångar den där fantastiska gamla Hollywood känslan är värt varje sekund när man tittar på filmen. Fotot är genomtänkt och uppenbart inspirerat av det i "Citizen Kane". Till ljudet som är taget direkt från vilken klassisk 30 & 40-tals film, till introt med förtexterna. Allting är perfekt detaljerat. Det är bara det att jag känner filmen kanske lägger mer fokus på sina dialoger att föra scenerna framåt, än att ge oss mer kött på benen till vem Herman Mankiewicz var som person.

Men då får jag ännu en tankeställare till en dialog som sägs i filmen "You cannot capture a man's entire life in two hours. All you can hope is to leave the impression of one."