Synopsis
En fransk klubbägare får hantera all slags kaos som kommer med att driva en nattklubb i Paris."Mycket bra serie, men når inte hela vägen"
Den stora försäljningen på Netflix nya serie "The Eddy" är att Damien Chazelle är exekutiv producent och har regisserat de två första avsnitten. Men han har inte skapat serien, den äran får gå till Jack Thorne. Jag nämner detta då många tror att Damien Chazelle är mer involverad än vad han kanske egentligen är, men han kommer utan tvekan vara den stora dragningen till att folk börjar titta på denna serie. Men förvänta er inte något i stuk utav hans andra jazzprojekt, detta är något annorlunda.
När jag läste synopsis och såg trailer/klipp ifrån serien hade jag något helt annat i huvudet än vad serien faktiskt går ut på. Det är inte så mycket om själva jazzklubben och spelandet av jazz, även ifall man får en del utav det också. Men där är ett narrativ och det är betydligt mer dramatiskt än vad jag hade förväntat mig.
Tyvärr så tycker jag inte att den berättelse man väljer att berätta är superintressant. Den är bra, men utförandet för mig blir halvdant då mycket upprepar sig. Jag tappar nästan räkningen hur många scener där är med André Holland som Elliot där han har en lugn stund och kommer överens med någon efter att ha bråkat, för att sedan få ett samtal och måste därifrån jättefort. Tror det hände minst en gång i varje avsnitt. Jag vet heller inte vad jag tycker om hela sidohandlingen med gangsters och pengarna som en av ägarna till klubben är skyldig folk. Det är ganska klyschigt, men det är också något som funkar för denna typen av historia. Men återigen fallerar det lite på utförandet.
Vad jag däremot gillar är allt som har med jazzen att göra. Alla sångnummer och att bandet får mer centralroll ju mer av serien som går. Man är smart att berätta mycket av det som händer via låtarna och rytmen som den skapar. Även kameraarbetet som är skakig och rörlig kamera (något jag inte gillar särskilt mycket). Anser jag tillför här snarare än att distrahera mig. Jag tror att hade man haft Damien Chazelle i en större roll bakom kameran hade detta kunnat vara något väldigt fantastiskt.
Överlag är "The Eddy" en bra serie, men som inte når hela vägen för mig (vilket jag verkligen ville). Där är väldigt många bra saker med den framförallt för mig som älskar jazz. Tyvärr tycker jag inte att berättelsen lyckas greppa tag om mig och hålla mig intresserad i 8 avsnitt (1tim långa). Utan tvekan är de två första avsnitten de bästa som också är regisserade av Damien Chazelle, samt de två sista som är regisserad av Alan Poul. För de som älskar jazz tycker jag definitivt detta är värt en titt och för den nyfikne kan jag rekommendera fram till avsnitt 4 och känner man att det inte är något för en kommer man inte gilla serien.
