Ännu en gång kommer listan av årets (2019) sämsta lite sent. Men som alltid, brukar jag göra min lista i samband med Oscarsgalan varje år. För då känner jag att jag har hunnit se alla de filmerna jag vill se ifrån 2019. Samtidigt som 2019 filmer fortfarande kommer ut i januari och februari här i Sverige. Så det känns inte mer än rättvist att göra en lista i samband med dagen då Hollywood vill ge sig själv en klapp på axeln.
Det ska tilläggas att jag inte sett allt från 2019 men jag har ändå sett tillräckligt och även de filmer som de pratas om.
2019 som filmår har varit fantastiskt, ett av de bästa filmåren på väldigt länge. Det började lite segt, men mot hösten och vintern dök alla filmerna upp som gjorde det verkligen svårt att lista favoriterna. Men detta är listan av 2019års sämsta och där fanns en del även där att plocka ut.
Totalt har jag sett 289 filmer.
Jag har också lite regler angående hur man räknar en film det året den släpptes. Om filmen släpptes på en festival 2018, men kom först till den vida publiken 2019 räknas det som en 2019 film. Hade filmen premiär i ett land 2018, men kom inte till USA eller Sverige fören 2019 räknas det som en 2018 film. Så Uncut Gems är en 2019 film då den släpptes i USA december 2019. Medan The Favourite är en 2018 film (som var på min förra årets lista av 2018års bästa).
Kom även ihåg att detta är min personliga lista av de filmer som jag tycker varit sämst 2019. Finns inget som är rätt eller fel, alla har vi olika smak.
Först några "ohedrade" nomineringar som inte kom med men som förtjänas att nämnas för att undvikas!
• Countdown
• Escape Plan: The Extractors
• Kim Possible
• Pet Graveyard
• Polar
• Polaroid
• Secret Obsession
• The Dead Don't Die
• The Kitchen
10. The Fanatic
Varje år brukar jag oftast ha en film på listan, som är så dålig att den blir underhållande att titta på. I år går det till John Travolta filmen "The Fanatic". En film som är helt utåt väggarna som börjar bokstavligen med repliken "I gotta poop". Regisserad av musikern Fred Durst är detta skrattretande dåligt från början till slut med urusla dialoger. John Travolta's insats är verkligen en att beskåda minst sagt.
9. A Madea Family Funeral
Detta ska tydligen vara den sista Madea filmen Tyler Perry kommer göra, men vi får se. Ingenting med den indikerar på att denna är något utöver en vanlig Madea film. Jag är uppenbarligen inte den rätta målgruppen för dessa typer av filmer, men jösses vad urusla de är. Jag har inte sett alla Madea filmer, men utav de jag har sett är detta helt klart en av de sämsta. Noll skratt rakt igenom och känns mer som en plågsam tortyr man genomlider som vara en evighet.
8. Black Christmas
Att kalla "Black Christmas" för en skräckfilm är verkligen att ge den för mycket cred. Där finns ingenting som är läskigt här för fem öre. Filmen trots sin korta speltid rör sig väldigt sakta framåt. Detta då filmen lägger sin politik och samhällskritik före allt annat än handling, karaktärer och mord i sin skräckfilm. Man får absolut ge undertoner och ha det i bakgrunden av sin film. Men när det är den enda agendan filmen har och det är lika enformigt och enkelriktat som en kristen propaganda "Pure Flix" film är det illa. Jag tänker inte säga hur det slutar, men där är något som involverar magi också. Vilket bara gör det skrattretande uselt som ett extra tillägg...
7. Playing with Fire
Så detta är en film som hade planerad biograf relase i Sverige, men togs bort i sista minuten. Vilket var helt klart rätt beslut, för detta är årets sämsta barnfilm. Det är som man har åkt i en tidsmaskin och hamnat i tidigt 2000-tal med all bajshumor, karaktärernas reaktioner, de irriterande barnen, de vuxnas IQ värde. Ingenting fungerar och ingenting är roligt någonstans och det bara fortsätter och fortsätter utan något slut i sikte. Det hade varit årets sämsta komedifilm om det inte vore för en annan film på listan.
6. The Reliant
Om ni läste min lista av årets sämsta från 2018, la ni säkert märke till vissa kristna propaganda filmer som ni aldrig hört talas om. Detta året har vi några till och "The Reliant" är ännu en sådan film. Men låt er inte luras av trailern som lovar en actionpackad film med Kevin Sorbo i huvudrollen. Istället är det ett gäng ungdomar och barn som söker skydd ute i skogen, samtidigt som de debatterar varför Gud gjorde så här. Det är precis lika tråkigt som det låter.
5. The Haunting of Sharon Tate
Regissören Daniel Farrands verkar ha gjort en karriär genom att ta riktiga mord och göra om de till skräckfilmer med sin egna vision och berättelse på det. Det är ganska skamlöst egentligen och till skillnad från vad Tarantino gjorde med Sharon Tate i sin film "Once Upon a Time... in Hollywood", så gör Daniel Farrands raka motsatsen i denna. Han respekterar inte vad som faktiskt hände och är en usel regissör på det. Klippningen är horribel rakt igenom och jag blir förbannad av att en person gör sin egna subgenre utav riktiga personer som blivit brutalt mördade. För där finns noll respekt i den här filmen till den riktiga Sharon Tate.
4. Unplanned
Ännu en kristen propaganda film och ännu en Pure Flix film. Den här gången om abort och de pushar för en 15års gräns. Personerna som regisserat skrev även manus till "God's Not Dead" filmerna som är en av de mer kända filmerna ifrån Pure Flix. Ni kan redan gissa ut vad en kristen film har och säga om abort och varför man inte ska göra det. Såklart så är de som anser abort är bra de onda personerna och aldrig tas dilemmat upp ifall en kvinna blir våldtagen, något som kan hända. Jag ska vara ärlig och säga att jag i efterhand inte minns jättemycket ifrån filmen, mer bara att jag verkligen kände att frågan i sig som filmen tar upp är en sak som varje individuell kvinna själv ska få bestämma över, än att ha någon som predikar om Gud har någon rätt i saken att bestämma.
3. Loqueesha
Och vinnaren till årets sämsta komedi är "Loqueesha". Jag kan inte fatta att en film som handlar om en vit medelålders man som låsas vara en svart kvinna på radio kom ut i 2019. Har vi transporteras tillbaka till 40-talet, eller vad är de som händer. Sedan att filmen ser ut som att det är en gymnasiefilm gör inte saken bättre.
2. Cats
Filmen "Cats" är ett praktexempel på varför vissa saker ska förbli musikaler och inte fungerar att omvandla till film. Effekterna är horribla, där är ingen handling, tonen är överallt specifikt med alla skådespelarna som agerar så olika gentemot varandra, en visuellt ful film att kolla på, låtar som är bortglömda och överlag en väldigt tråkig film. Hade de varit att jag skratta åt den hela tiden för hur usel den var, hade det varit något helt annat. Men inte ens det nöjet fick jag av den. Jag hoppas detta blir en läxa för vissa personer i industrin, men även att filmen kan fungera att lära ut på filmskolor att så här får det inte gå till och så här gör man inte. Fascinerande på sätt och vis att se slutresultatet, men ack vilken bedrövlig resa att ta sig igenom. Vad som också gör mig förbannad är att en sådan här film får finansiering att kunna gå upp på bio, medan "The Irishman" blir nekad.
1. Lucky One
Vad är meningen med en film förutom att underhålla tittaren? Ja... att kanske kunna se filmen, rörliga bilder. Lucky One består 50% utav dess speltid av en svart ruta där en berättarröst pratar (är rätt så säker på att det är regissören Mia Engberg men är inte helt säker). Allting är mer eller mindre en radioteater där allting berättas för en, varav bilderna mestadels består utav klippbilder på olika ställen i Paris.
Jag skulle säga det är på gränsen till att inte vara en film. Men där är någon form av narrativ bakom filmen och man får se skådespelare agera som karaktärer under tre-fyra scener varav en av de scenerna framförs där faktiskt en konversation mellan karaktärerna. Men det är bara att inse det faktum att detta är ännu en artistisk film som verkligen tar filmkonsten bokstavligen talat. Jag anser detta är pretentiös dynga som är spill på svenska filminstitutets pengar.
Vad är det jag ska ta ifrån denna filmen? En massa svarta bilder med en berättarröst varpå när det väl är bilder är det mesta bara en massa klippbilder i Paris området, där folk runtomkring kollar in i kameran. Där finns ett narrativ, men det är väldigt ytligt och otroligt klyschigt för den delen.
Säga vad man vill om alla andra filmer på denna listan. Men de har åtminstone en bild jag kan titta på...
