Synopsis
Filmen skildrar Dreyfus-skandalen som skakade Frankrike i 1800-talets slut då Alfred Dreyfus, en ung judisk kapten, dömdes mot sitt nekande för landsförräderi. Efter att Dreyfus deporterats till den ökända Djävulsön för att avtjäna sitt livstidsstraff börjar officerskollegan Georges Picquart nysta i fallet och inser att ett justitiemord har begåtts, vilket får honom att omvärdera synen på sitt hemland."Skickligt regisserat av Roman Polanski"
Den enda riktiga anledningen till att jag såg denna filmen var för att Roman Polanski låg bakom den. En ganska så kontroversiell person utanför filmens värld och något jag inte kommer gå in på här då det inte hör hemma på en sådan här sida. Men faktum är så har han gjort några av de bästa filmerna och några av mina personliga favoriter. Så uppenbart var jag nyfiken på hur hans senaste film var. Den är inte dålig direkt, men jag fastande aldrig för verken historien eller karaktärerna den involverade, trots baserad på en sann historia.
Redan från början vet man dock att du har en erfaren person bakom kameran. Där är flertals kameravinklar som är intressanta och hela filmen känns massiv ändå trots att 50% är inomhus. Det kändes också som att man fångat 1800-talet väldigt bra och jag kände aldrig att något kändes fattigt eller platt på grund av budgetanledningar. Så dessa sakerna anser jag vara det bästa med filmen helt klart.
När det kommer till själva berättandet var jag inte lika övertygad. Det går ganska sakta och en del rökiga rum blir det inte så engagerande eller spännande. Skådespelarna är dock bra, kul att se Jean Dujardin i någonting han bara försvann efter han vann en Oscar i "The Artist". Men när det kom till att följa utredningen och lista ut vem spionen var. Kände jag aldrig att Polanski gjorde så intressant som han hade kunnat göra det. Det är mer att Jean Dujardin försöker övertala de högre uppsatta männen att den riktiga spionen fortfarande är på fri fot och de tror inte på honom. Också blir det detta velande fram och tillbaka under större delen av filmen. Det känns som man hade kunnat klippt det mycket tajtare, lagt på mer spänningsfull musik och gjort det som en modern thriller så kanske man hade haft något.
Överlag så är "En officer och spion" ändå sevärd. Det märks att du har en skicklig regissör bakom ratten och allting känns autentiskt för att vara slutet av 1800-talets Frankrike. Skådespelarna är det heller inget fel på. Det är mer berättandet som jag fann lite tråkigt och långsamt emellanåt och filmen greppa aldrig riktigt tag i mig som jag hade önskat.
