Ordinary Love

"Ordinary Love" är en simpel, ödmjuk och jordnära film. I centrum har du två skådespelare som verkligen levererar och mitt i allt en film som berör. Men jag tror inte det är något som stannar kvar i minnet hos en om jag ska vara ärlig. Filmen gör ingenting fel egentligen, men det är inte den dramafilmen man kanske förväntar sig när man tänker på filmen man får upp i huvudet.

Liam Neeson återvänder till sina dramatiska rötter efter att ha medverkat i en rad actionfilmer på senare år. Här visar han att han fortfarande kan skådespela seriöst och helt klart är detta en av hans bättre roller på senare tid, även ifall jag själv har tyckt om en del av hans actionfilmer i underhållningssyfte. Även Lesley Manville skiner i sin roll. Tillsammans tycker jag de är deras kemi och skådespel som gör denna filmen. När jag såg de två tillsammans såg jag inte två kändisar, utan ett par som varit gifta i många år. Då har man i vart fall lyckats med den viktigaste biten för denna film.

Speltiden klockar in på 90 minuter vilket inte är mycket. Vissa hade nog sagt att mer tid hade fått användas åt att göra en mer dramatisk film. Jag tror dock inte mer tid är problemet, snarare att göra den mer minnesvärd. Man kan visst klara av att berätta en sådan här historia på bara 90 minuter och denna tycker jag gör exakt de den ska göra och får fram alla känslorna som ska komma fram hos tittaren. Jag vet bara om att jag inte kommer minnas filmen inom loppet av ett år när jag tittar tillbaka på den.

I sin helhet är "Ordinary Love" exakt de titeln säger sig vara. Vi får följa ett par under loppet av ett år och hur cancern reflekterar på deras förhållanden och kärlek till varandra. Det är otroligt välspelat ifrån båda parterna och jag såg ett par framför kameran, inga kändisar som skådespelade. För stunden gilla jag denna väldigt mycket, men tyvärr får jag en känsla av att jag inte kommer minnas allt för mycket inom loppet av ett år jag själv.