Zombieland: Double Tap

Första "Zombieland" filmen gillar jag, men kanske inte tokälskar. Men det är en fyndig rolig film på zombiegenren även ifall jag kanske anser "Shaun of the Dead" vara den ultimata filmen man går efter när det kommer till komedi och zombies. Men jag gillade skådespelarna och kemin de hade med varandra och det var en stor del som bar första filmen plus de kreativa zombies och reglerna som Columbus hade. Det var länge snack om en uppföljare men ingenting verka hända också vips för cirka ett år sedan gick de ut med nyheten och nu är vi här 10år senare med en uppföljare.

Det är alltid svårt det där med att göra en uppföljare så många år efter första filmen. Ibland kan det vara riktigt bra och ibland resulterar det i skit, så det svajar verkligen rejält. Jag gick inte in med allt för höga förhoppningar för jag håller som sagt inte första filmen så mycket varmt om hjärtat mer än att jag gillar den, men jag satt aldrig sömnlös om nätterna att där aldrig fanns en uppföljare. Uppföljaren är dock lika underhållande och ger en det man vill ha.

Vad jag kan uppskatta är att stilen är fortfarande densamma. Regissören Ruben Fleischer återvänder som gjorda första och det är ett gott val. Jag gillade inte hans "Venom" film förra året och tycker han ska hålla sig till lite mindre budgetfilmer. Men här känns det som han inte har tappat glöden i det som han gav med första filmen och energin och tempot är nästan identiskt med hur första filmen också är. Så det känns som en fortsättning i den benämningen.

Kemin mellan de fyra huvudrollsinnehavarna kvarstår också. Trots att det har gått 10år så är de fortfarande samma karaktärer som vi sist lämnade dem. Vilket kan bli lite av en negativ sak också. Denna filmen utvecklar inte karaktärerna så värst mycket vidare egentligen, men samtidigt ger den tillräckligt med nya saker som händer i deras liv att det ändå blir lite annorlunda. Men helt klart är det Woody Harrelson som stjäl showen.

Vad som kan bli lite av en besvikelse är att den gör inte så värst mycket nytt med världen eller handlingen i sig. Jag hade nästan önskat lite mer zombies än vad vi fick. Vi blir introducerade till nya zombies vilket uppskattas som får namn också så som "Homer", "Hawking", "Ninja" och "T-800". Men det är bara "T-800" som det blir fokus på efter de andra har nämnts. Handlingen kan också kännas lite av samma gamla visa men nu letar de efter Little Rock som har stuckit med sin nya pojkvän. Vilket är lite tråkigt för dessa filmerna är som bäst och starkast när alla fyra karaktärerna är tillsammans då de är som en liten familj.

Komedin är i vart fall rolig. Enda gången jag tyckte det kunde bli lite för mycket var när Luke Wilson och Thomas Middleditch dök upp. Hela den biten är tagen direkt ur "Shaun of the Dead" och där var ett par gånger då de bara lät karaktärerna babbla på utan något riktigt slut i sikte och det skulle vara roligt, vilket det inte var.
Roligast i hela filmen var faktiskt scenen mitt i eftertexterna, jag vill inte säga för mycket men det involverar Bill Murray.

I sin helhet är "Zombieland: Double Tap" en duglig uppföljare till första filmen. Den behåller samma energi, tempo och humor som förra filmen och underhållningen är densamma. Den kanske brister i att våra fyra karaktärer inte är ihop under majoriteten utav filmen och därav tycker jag inte den är lika bra som ettan. Jag hade också gärna sett lite mer utav världen och de nya zombierna som filmen nämner. Men jag är i vart fall nöjd med att ha sett filmen och tror fansen kommer uppskatta den.