Synopsis
Fyra forskare kallas till Peru av den briljanta fysikern Dr Thorkel. De upptäcker en rik urankälla och en halvgalen Thorkel som krymper dem till en femtedel av sin storlek när de hotar att avbryta hans bisarra experiment.Vi fortsätter lite på temat "galna vetenskapsmän". I "Dr. Cyclops" har vi en galen vetenskapsman som bjuder di fyra specialister inom vissa områden i biologi. Men saker och ting tar sin vända och plötsligt är dem en del av hans experiment med att förminska levande materia. Detta är egentligen inget nytt i sig, men för 1940 var det ändå hyfsat imponerande att göra det dem gör med effekterna här. Vilket man också märker är den stora försäljningen med filmen, dess effekter.
Kollar man på den som en renodlad skräckfilm så haltar den lite grann. Faktum är skulle jag nästan säga den har mer inslag av en äventyrsfilm än en skräckfilm. Men för 1940 kan det ha varit lite skräckinjagande att se små människor mot en stor krokodil, eller en argsint katt. Ska jag vara helt ärlig dock så tycker jag synd om djuren hur de behandlas i filmen. Krokodilen får pinnar med eld på kastad på sig, medan en papegoja skriker för livet sittandes i en gren under en storm.
Ett stort problem jag hade med filmen var att den galna vetenskapsmannen Dr. Thorkel inte är särskilt minnesvärd eller hotfull. Rent bildmässigt har han egenskaperna, men skådespelaren Albert Dekker tycker jag underspelar hela rollen. Jag hade hellre sett en mer galnare person ju mer in i filmen man kom, lite som att djungeln och isoleringen hade gått honom om huvudet. Men han är mestadels lugn och i början är han vänlig och försöker bara göra sitt experiment. Det är först vid tredje akten han börjar bli lite hotfull, men även då blommar det aldrig riktigt ut.
Filmen är regisserad av Ernest B. Schoedsack som är mest känd för att ha regisserat King Kong från 1933 tillsammans med Merian C. Cooper. Filmen var också nominerad för en Oscar för bästa visuella effekter. Det var även den första sci-fi filmen att bli filmad i den tre-färga skalan av Technicolor.
Vad som kan rekommenderas med att se filmen är effekterna som för sin tid ändå ser bra ut, men kanske har åldras sisådär. Men även känslan av studioinspelning att använda djungeln ger en speciell känsla om bara de där äldre filmerna får en att känna. Som en renodlad skräckfilm kanske det inte riktigt levererar och jag hade hellre sett en mer hotfull antagonist.
