Tell It to the Bees

"Tell it to the Bees" är ett romantiskt drama som vill väl och verkligen leverera ett drama som berör. Men bara för man tror man har något bra på papper, blir det inte oftast så i slutresultatet. Detta är väldigt ointressant i det stora hela och det blev aldrig tungt eller berörande för min del. För att det verkligen ska funka måste romantiska biten vara bra byggd. Och här kändes det som att den bara kom från ingenstans och hade inget riktigt avslut.

Gregor Selkirk som spelar ungen Charlie gick mig också på nerverna. Det är aldrig rätt att kritisera en barnskådespelare och det kan också ligga i regin. Men jag fann honom väldigt störande genom filmens gång. Han påminde lite om en annan Charlie, nämligen Charlie i Tim Burton's version av "Charlie and the Chocolate Factory". Han betedde sig inte som ett barn, var tjurig och blev förbannad när han inte fick som han ville. Men skulle fortfarande ses som ett gudbarn.
Det blev också skrattretande när hela sidohandlingen med bina kommer på plats i slutet i "klimaxen". Där försvann mycket av filmens verklighetskänsla.

Skådespelarna sköter väl sig någorlunda. Anna Paquin ger den bästa insatsen i hela filmen, men det är knappt att det räddar filmen. Det är fortfarande ointressant och har ett slött tempo och engagerar aldrig. Men man märker att skådespelarna ändå tror på projektet och det märks att de försöker göra bra ifrån sig.

I sin helhet är "Tell It to the Bees" inte den djupa tunga dramafilmen den nog trodde att den skulle bli. Det är ganska så ointressant i det stora hela, för många sidohandlingar för att verkligen lyckas bli engagerad och berörd och allting rullar på ett ganska så sakta tempo. Lägg även på ett skrattretande klimax där bina kommer i centrum och "räddar dagen". Det hjälper heller inte att ungen Charlie är ganska så irriterande och skriker 50% av sitt skådespel. Den största positiva feedbacken jag kan ge filmen är Anna Paquin's skådespel men det hjälper inte i det stora hela.